REA: Specialpriser i höst!

1.9. Venus möter stjärnhopen M44

På morgonen den 1 september är det värt att titta mot österhimlen: Venus står mycket nära den öppna stjärnhopen M44, även känd som Praesepe eller Bivax. Utsikten är redan synlig för blotta ögat som en svag ljuspunkt direkt bredvid den iögonfallande Venus. Med en kikare blir stjärnorna i hopen tydligt synliga.

7.9. Total månförmörkelse

På kvällen den 7 september väntar en verklig höjdpunkt: en total månförmörkelse. För Centraleuropa är tidpunkten särskilt fördelaktig, eftersom månen redan är förmörkad när den stiger. Det betyder att du kan se månen direkt vid österhorizonten på kvällen.

Tider för SE:

Mörkret börjar redan före månen stiger, som i Sverige, beroende på plats, sker runt klockan 19:38. Vid denna tidpunkt är månen mitt i totaliteten och framstår tydligt rödaktig. Den maximala förmörkelsen uppnås runt klockan 19:30, och den totala fasen slutar klockan 20:53.

För en ostörd vy bör du leta efter en plats med fri sikt mot öster. En kikare visar månförmörkelsen särskilt vackert, men även ett teleskop med en smartphone-adapter är en fantastisk utrustning för att snabbt fånga en bild.

8.9. Månen möter Saturn

Natten mellan den 8 och 9 september står den nästan fulla månen nära Saturnus. Båda objekten är lätta att hitta på himlen med blott öga: den ljusa månen som en markant punkt, Saturnus en bit bredvid som en “stjärna” som lyser konstant.

Detta duo är särskilt vackert att observera i ett teleskop. Du känner igen planeten som en liten, gul skiva – dess ringar framstår vid låg förstoring som en förtjockning. För många är detta ett bra tillfälle att ta fram teleskopet och titta på ringarna tydligare.

12.9. Månen täcker Plejaderna

Denna natt täcker vår satellit sjustjärnesystemet, inklusive alla ljusa huvudstjärnor i stjärnhopen. Det börjar vid ungefär klockan 22:00: Månen närmar sig från östlig riktning och täcker först stjärnan Electra. Därefter fortsätter den – från sin ljusa sida – framför de övriga följeslagarstjärnorna. Allt detta är bäst att observera från en fri plats med god horisontutsikt. Förutom den intressanta och ganska sällsynta täckningen är det den första förebuden om vinterhimlen, eftersom Plejaderna officiellt tillhör stjärnbilden Oxen.

19.9. Venus möter Regulus

På morgonen den 19 september är det värt att titta in i gryningen dubbelt om. Venus är fortfarande morgonstjärna och står den här dagen mycket nära den ljusa stjärnan Regulus i stjärnbilden Lejonet. I närheten finns också den skira månens halvmåne. Tillsammans bildar de en vacker trio på himlen.

Om du tillhör de som går upp tidigt, är detta chansen att fånga stunden med kameran.

21.9. Saturn i Opposition

Den 21 september står Saturn i opposition till solen. Det betyder: Jorden står precis mellan solen och Saturnus, ringplaneten är synlig hela natten och når sin största ljusstyrka. Det speciella med oppositionen 2025: Ringarna är nästan exakt synliga från sidan, svårt att se och endast omkring 2 grader öppna. Redan i skymningen dyker ringplaneten upp över den östra horisonten och följer sin till synes bana på himlen fram till gryningen.

23.9. Neptun i opposition

Den 23 september når Neptun sin opposition och står därför gynnsamt på himlen. Denna avlägsna isjätte är synlig hela natten och visar sig i teleskopet som en liten, blåaktig skiva.

Neptun är cirka 7,8 magnituder ljus, så man ser honom inte utan hjälpmedel. En kikare visar honom som en svag ljuspunkt, men för säker igenkänning behövs ett teleskop. En stjärnkarta eller app hjälper till att hitta honom i stjärnbilden Vattumannen.

2.10. Ceres i opposition

Den 2 oktober når dvärgplaneten Ceres sin opposition mot solen. Den är synlig hela natten och ligger särskilt nära jorden. Ceres, med en ljusstyrka på 7,6 magnitud, är lätt att hitta med en kikare eller ett litet teleskop. Ceres rör sig som en obemärkt ljuspunkt genom stjärnbilden Valfisken, men är inte synlig för blotta ögat. En enkel kikare skiljer den dock från de svagare stjärnorna i omgivningen. Den som följer dess rörelse natt efter natt märker den typiska vandringen av en planet mot bakgrunden av stjärnbilderna.

5.10. Månen möter Saturn

På kvällen den 5 oktober passerar den nästan fulla månen ringplaneten Saturn. Båda står högt på himlen och är lätta att se med blotta ögat. I teleskopet framträder Saturn som en gulaktig skiva. Den smala kanten på ringen visar sig endast med en liten öppning. Den ljusa månen gör visserligen att himlen blir ljusare, men det spelar ingen roll för observationen av Saturn.

8.10. Drakonider

Drakoniderna är en relativt okänd meteorström och når sin höjdpunkt varje år i början av oktober. Namnet avslöjar redan: Meteorernas ursprung verkar vara stjärnbilden Draken. Denna stjärnbild är synlig hela natten på himlen. Antalet meteorer varierar kraftigt och överraskar gång på gång. Normalt sett faller det cirka tio meteorer per timme, men 2012 var det plötsligt 400. Vad betyder det? En titt mot himlen är alltid värt det, för kanske väntar en överraskning. I år gör dock månen himlen ljusare.

14.10. Månen möter Jupiter

Under den andra halvan av natten den 13 till 14 oktober möter den avtagande halvmånen jätteplaneten Jupiter. Båda befinner sig i stjärnbilden Tvillingarna och är redan synliga för blotta ögat. Du ser månen som en ljus halvcirkel och Jupiter som en strålande ljuspunkt bredvid.

19.10. Månen möter Venus

Tidigt på morgonen den 19 oktober står den smala månskäran nära den ljusa Venus. Båda syns väl på den östra himlen. Tillsammans ger de ett vackert fotomotiv.

22.10. Orioniderna

Meteorregn är en vacker händelse för alla entusiastiska stjärnskådare, och Orioniderna gör inget undantag. Med sin topp från den 21 till 22 oktober lovar de cirka 25 till 30 meteoriter per timme. Antalet stjärnfall kan dock variera från år till år. För att få den bästa utsikten, ställ väckarklockan och titta ut tidigt på morgonen. Ett måste för alla älskare av stjärnfall.

2.11. Månen möter Saturn

På kvällen den 2 november står månen nära planeten Saturn. Redan i skymningen lyser båda på den sydöstra horisonten. Månen är en iögonfallande orienteringspunkt och Saturnus ligger något väster om den.

November: Saturn i kantposition

I november 2025 står planeten Saturns ringar, sett från jorden, fortfarande i kantposition. De ser så smala ut att de knappt är synliga. Detta är en unik möjlighet att observera Saturnus utan sitt ringsystem, även om utseendet är mycket ovanligt. Dessutom äger två Titan-transiter rum i november. Den 6 november och den 22 november passerar månen Titan över gasjätten.

9.11. Månen passerar Jupiter

Natten mellan den 9 och 10 november passerar månen planeten Jupiter. Månen framstår som en stor ljuspunkt och Jupiter ser ut som en mycket ljus stjärna.

En kikare eller teleskop visar ännu fler detaljer. På Jupiter kan man se två mörka molnband. Bredvid dessa finns hans fyra största månar som små ljuspunkter jämnt fördelade. Även månen visar många kratrar, som framför allt är synliga vid ljus-/skugggränsen.

17.11. Leonider meteorregn

Under natten mellan den 16 och 17 november når Leoniderna sitt maximum och erbjuder ett imponerande himlafenomen med upp till 20 meteoriter per timme. Detta himlafenomen är ett måste för meteorfans.

Leoniderna har fått sitt namn från stjärnbilden Lejonet, som de verkar härstamma från. Ursprungligen kommer detta meteorregn från kometen Tempel-Tuttle, vars partiklar årligen orsakar stjärnfall. Särskilt anmärkningsvärt: Varje 33 år koncentreras meteorregnet till en verklig meteorstorm som kan producera långt fler än 20 meteoriter per timme – ibland så många som flera hundra per timme.

21.11. Uranus i opposition

Uranus når sin opposition. Han lyser då med en ljusstyrka på 5,6 magnitud. Rent teoretiskt kan du se Uranus med blotta ögat. I praktiken är det dock bättre att använda en kikare eller teleskop. Då ser du honom tydligt.

För att hitta Uranus är det bäst att använda en stjärnkarta. I teleskop ser Uranus ut som en liten, klar skiva. Han har en lätt grönaktig färg.

25.11. Venus möter Merkurius

På morgonen den 25 november står Venus och Merkurius nära varandra vid sydosthorisonten. Båda planeterna visar sig strax före soluppgången. Venus strålar mycket klarare och hjälper därmed till med orienteringen. Observationen är inte enkel eftersom den sker i morgonens skymning precis ovanför horisonten.