Mer än 7500 artiklar i lager klara för leverans
Din partner inom astronomi

Observationer

Infografik: Astronomiska höjdpunkter sommaren 2025

June 1 2025, Marcus Schenk

Sommaren 2025 bjuder på många spännande höjdpunkter för himmelskådare som inte bör missas. Varför? Enkelt: meteorsvärmar, Merkurius synlig på morgon- och kvällshimlen, eller till och med en ockultation av Plejaderna. Med blotta ögat, kikare eller teleskop — det finns återigen mycket att upptäcka. Här är de vackraste astronomiska händelserna i juni, juli och augusti.

Juni
1 juni: Månen möter Mars

På kvällen den 1 juni placerar sig månen mellan Mars och Regulus. Månen är i sin tilltagande fas, ungefär sex dagar gammal, och syns som en halvmåne. Den röda planeten Mars lyser med en ljusstyrka på 1,2 magnitud och framträder som en tydlig rödaktig punkt på himlen. De två himlakropparna är cirka 4 grader ifrån varandra — en vacker konstellation som är lätt att se med blotta ögat. Perfekt för alla som vill säga “hej” till den röda planeten igen.

17 juni: Mars möter Regulus

Mars och Regulus rör sig närmare varandra på kvällshimlen. Röda Mars och den blåaktiga huvudstjärnan i Lejonet bildar en slående färgkombination. Regulus, även känd som Alfa Leonis, betyder “lilla kungen” — ett passande namn för denna ljusstarka stjärna som ligger precis på ekliptikan. Därför ockulteras den ofta av månen eller planeter.

23 juni: Månen ockulterar Plejaderna

En sällsynt händelse: tidigt denna morgon ockulterar månen två stjärnor i Plejaderna — Merope och Alkyone. Runt 03:55 (CEST) försvinner Merope bakom månen, följd av Alkyone kl. 04:27. En fri sikt mot nordost är avgörande. Månen och Plejaderna stiger upp över horisonten omkring 03:30. Efter ockultationen återuppstår stjärnorna på andra sidan av månen: Merope kl. 04:37, Alkyone kl. 04:59. Det kommer redan vara ganska ljust ute — men ändå en fantastisk show för morgonpigga.

27 juni: Maximum för juni-Bootiderna

I dag når meteorsvärmen juni-Bootiderna sitt maximum. Antalet meteorer varierar och är oftast lågt — men det är ändå värt att kika, särskilt eftersom det har förekommit år med förvånansvärt många stjärnfall.

29 juni: Saturnus och Neptunus nära varandra

Under andra halvan av natten kommer Saturnus och Neptunus inom bara en grads avstånd från varandra. Denna närgångna konjunktion är idealisk för ett vidvinkelokular i teleskop eller kikare. Ett utmärkt tillfälle att se båda planeterna i samma synfält.

29 juni: Månen möter Mars

På kvällen syns en tunn tilltagande månskära strax nedanför Mars i stjärnbilden Lejonet. Runt kl. 22:00 står månen cirka 17 grader över horisonten. Då är det tillräckligt mörkt för att observera båda himlakropparna tydligt.

Juli
5 juli: Det gyllene handtaget

Synligt i kväll: det “Gyllene Handtaget” på månen. Detta ljusfenomen uppstår när den uppgående solen lyser upp topparna i Jurabergen längs kanten av Mare Imbrium, medan den omgivande dalen fortfarande ligger i mörker. Månen är då belyst till cirka 83 %. En syn man inte bör missa.

16 juli: Månen möter Saturnus och Neptunus

Under andra halvan av natten närmar sig månen planeterna Saturnus och Neptunus till ett avstånd av cirka 3,5 grader. En sevärd trio för större kikare.

22 juli: Månen möter Venus

Mellan i går och i dag har månen passerat nära ljusstarka Venus. Båda befinner sig i stjärnbilden Oxen. Den tunna månskäran och den starka planeten strax över horisonten erbjuder ett perfekt tillfälle för en snabb morgonobservation eller ett stämningsfullt fotografi.

23 juli: Månen möter Jupiter

Bara en dag senare (jämfört med händelsen den 22 juli) möter månen jätteplaneten Jupiter, som just nu befinner sig i stjärnbilden Tvillingarna. Månen är redan 27,7 dagar gammal och mycket tunn. Till glädje för alla deep-sky-observatörer är det nymåne i morgon.

25 juli: Pluto i opposition

Pluto står i opposition i dag. Dvärgplaneten når en ljusstyrka på 14,4 magnitud — för svag för att ses med blotta ögat, men möjlig att fotografera med större eller smarta teleskop. För visuell observation är en stjärnkarta nödvändig.

30 juli: Maximum för Delta-Aquariderna

Håll utkik efter Delta-Aquaridernas meteorer den 30 juli. Dessa meteorer uppträder i området kring stjärnbilden Vattumannen och når ett toppvärde på cirka 25 per timme. I år stör månen inte så mycket, eftersom den går ner tidigt innan natten riktigt har börjat. Det är ett perfekt tillfälle att hitta en fin observationsplats och förbereda en kopp varmt te.

Augusti
12 augusti: Venus och Jupiter mycket nära varandra

På morgonhimlen står Venus och Jupiter i dag extremt nära varandra — mindre än 1 grad isär. Det är verkligen ovanligt! Venus lyser med -4 magnitud, Jupiter med -1,9 magnitud. Ett fantastiskt skådespel som imponerar även utan kikare.

12 augusti: Perseidernas meteorsvärm

Perseiderna, som astronomerna kallar dem, far rikligt över himlen denna kväll, och vi blickar uppåt med förväntan. Kanske ser vi några riktigt ljusstarka som vi kan njuta av extra mycket. Medierna lovar ofta ett spektakulärt fyrverkeri med 100 meteorer per timme — ett meteorregn. Det är oftast överdrivet. Men även utan “hajp” kan Perseiderna vara en sinnlig och fascinerande upplevelse. Tyvärr stör månens starka ljus i år och döljer de svagare meteorerna. Men oroa dig inte — det finns fortfarande många ljusa stjärnfall att upptäcka.

19 augusti: Merkurius vid största västliga elongation

Snabba Merkurius befinner sig i dag vid sin största västliga elongation. Detta är ett bra tillfälle att se planeten på morgonhimlen. Den lyser med -0,2 magnitud och syns strax över den östra horisonten kort före soluppgången.

20 augusti: Månen nära Venus och Jupiter

En estetisk trio: den ytterst tunna månskäran (det är nymåne om tre dagar) passerar i dag Venus och Jupiter. Ett fantastiskt motiv för fotografer.

21 augusti: Månen nära Venus och Merkurius

En dag senare närmar sig månen Venus och Merkurius. Alla tre står uppradade som pärlor på ett snöre över den östra horisonten. Tips: du behöver fri sikt mot horisonten för att se den lågt stående Merkurius.

26 augusti: Asteroiden Hebe i opposition

Asteroiden Hebe står i opposition i dag, vilket betyder att den ligger rakt mittemot solen och är optimalt synlig. Hebe är en av de ljusare asteroiderna — ett fascinerande mål med teleskop och stjärnkarta.

 

Infografik: Astronomiska höjdpunkter våren 2025

March 5 2025, Marcus Schenk

Våren är här! Och den bjuder inte bara på blommande träd utan även en himmel full av höjdpunkter. Med en klar vy uppåt och lite planering kan du njuta av fantastiska skådespel denna vår – till och med på dagen! Vad sägs till exempel om en partiell solförmörkelse? Upptäck vad mer som väntar dig i våra astronomiska höjdpunkter för mars, april och maj.

Har du en egen webbplats och vill inspirera dina besökare med aktuella himlafenomen? Använd gärna vår infografik – lägg bara till en länk till www.astroshop.se.

Mars 2025
1 mars: Månen möter Venus och Merkurius
Redan i skymningen kan du bevittna ett magiskt skådespel: den tunna månskäran, endast 4 % upplyst, möter den strålande Venus och den blyga Merkurius. Venus lyser starkt med en magnitud på -4,7 och är omöjlig att missa. Merkurius däremot ligger lågt vid horisonten och kräver fri sikt mot väster. Denna konjunktion är en fantastisk start på den astronomiska våren.

9 mars: Månen möter Mars
Om du tittar upp mot himlen ikväll kan du se den röda planeten Mars nära månen. Mars, med sin karakteristiska rödaktiga färg, befinner sig för närvarande i stjärnbilden Tvillingarna. Även med en enkel kikare är detta möte en vacker syn. Dessutom är Merkurius, som nådde sin största östliga elongation igår, särskilt lätt att se på kvällshimlen just nu.

9 mars: Gyllene handtaget
Visst låter det poetiskt? Det är det också. Det Gyllene Handtaget är ett imponerande månfenomen som är synligt sent på kvällen den 9 mars. Det uppstår när den uppgående solen belyser kanten av kratern Sinus Iridum medan de omgivande områdena fortfarande ligger i skugga. Detta fascinerande spel mellan ljus och skugga på månens yta är ett måste att se.

14 mars: Partiell månförmörkelse
På morgonen inträffar en partiell månförmörkelse, men den är endast synlig i sin halvskuggsfas från Centraleuropa. Inträdet i kärnskuggan börjar kl. 06:09 CET, men då har månen redan gått ner. Även om detta begränsar synligheten kan det vara värt att stiga upp tidigt för entusiaster.

20 mars: Vårdagjämning
Idag börjar den astronomiska våren. Dag och natt är nästan lika långa.

20 mars: Månen ockulterar π Sco
Tidigt på morgonen närmar sig månen stjärnan π Sco, som försvinner kort bakom månens upplysta kant. I närheten lyser den rödaktiga Antares, Skorpionens ljusaste stjärna, starkt. En stjärnockultation är alltid en spännande händelse att observera.

29 mars: Partiell solförmörkelse
Idag är en partiell solförmörkelse synlig över Centraleuropa, även om täckningen är relativt liten. Ju längre norrut du befinner dig, desto större är täckningen. I London täcks 24 % av solen, i Hamburg 20 % och i München cirka 10 %. Förmörkelsen inträffar enligt följande tider: början kl. 11:20 CET, maximum kl. 12:10 CET och slut kl. 13:00 CET. Kom ihåg: observera endast med lämpliga filter eller speciella solförmörkelseglasögon!

April 2025
1 april: Månen möter Plejaderna
På kvällen möter månen Plejaderna, även kända som de “Sju Systrarna”. Endast ungefär en grad skiljer dessa himlakroppar åt. Plejaderna, en samling av unga och heta stjärnor, är synliga för blotta ögat som en liten samling stjärnor. Med kikare eller teleskop framträder deras fulla prakt.

2 april: Månen möter Jupiter
Ikväll närmar sig den tilltagande månen solsystemets största planet: Jupiter. Även med en kikare kan du se Jupiters fyra största månar – Io, Europa, Ganymedes och Callisto – som små ljuspunkter.

5 april: Månen möter Mars
Under skymningen står Mars och månen högt på himlen i stjärnbilden Tvillingarna, lätt att hitta ovanför den välkända stjärnbilden Orion. Mars lyser med en magnitud på -1,5 och är lätt att känna igen på sin rödaktiga glöd.

22 april: Lyridernas meteorskur
Har du någonsin sett en meteorskur? Om inte, är den 22 april din chans. Lyriderna når sin topp idag, med upp till 20 meteorer per timme. Lyriderna härstammar från kometen Thatcher, som upptäcktes av en amerikansk amatörastronom 1861. De små dammpartiklarna brinner upp i jordens atmosfär och skapar stjärnfall. Observationsförhållandena är perfekta i år eftersom månen inte stör.

25 april: Venus på sin största ljusstyrka
Venus når sin maximala ljusstyrka på -4,7 mag och liknar en strålkastare på himlen. Tyvärr är den endast synlig i gryningen. Den går upp kl. 04:35 CET och stannar ungefär 1,5 timme ovanför horisonten innan solen tar över. En smal månskära följer Venus och den svagt lysande Saturnus, som alla står lågt vid horisonten.

Maj 2025
1 maj: Vesta i opposition
Asteroiden Vesta står i opposition mot solen och är nu särskilt lätt att se. Med en ljusstyrka på 5,4 mag är Vesta tillräckligt ljus för att ses med blotta ögat under en mörk himmel. Men Vesta ser ut som en stjärna och kräver en stjärnkarta eller ett automatiskt teleskop för att lokaliseras enkelt.

3 maj: Månen möter M44 och Mars
Månen rör sig längs ekliptikan, den skenbara banan för planeterna, och närmar sig ibland himlakroppar som den öppna stjärnhopen M44. Ikväll kan du beundra M44 och Mars tillsammans i en kikare.

9 maj: Venus möter Saturnus
Vid den östra horisonten möts Venus och Saturnus med ett avstånd på cirka 7°. Ett extra höjdpunkt: den avlägsna planeten Neptunus befinner sig mellan de två. Ett sällsynt tillfälle att observera tre planeter i samma del av himlen.

24 maj: Månen möter Venus
I gryningen visar sig ett imponerande skådespel: den tunna månskäran, endast 13 % upplyst, närmar sig den strålande Venus.

28 maj: Månen möter Jupiter
Vid klart väder kan du se en smal månskära möta gasjätten Jupiter nära horisonten.

Vi önskar dig många klara nätter och fantastiska stunder under stjärnorna. Lycka till med observationerna!

Den Partiella Solförmörkelsen 2025: Är Du Redo?

February 28 2025, Marcus Schenk

Den 29 mars 2025 glider månen framför solen. En partiell solförmörkelse är på väg och du kan se den live.
I stora delar av Europa – beroende på din plats – upplever du en täckning av solskivan (i Centraleuropa) med upp till 25%.
Även om månen täcker en liten del av solen blir händelsen fascinerande. Missa det inte!

När och var kan du observera förmörkelsen?

Det himmelska skådespelet börjar kl. 11:20 CET och når sitt maximum kl. 12:10 CET. Den sista fasen avslutas kl. 13:00 CET. Ju längre norrut du befinner dig, desto mer spektakulär blir händelsen: I Sylt täcks upp till 25% av solen, i Hamburg observerar du 20% och i München omkring 10%.

Diagram över solförmörkelse

En solförmörkelse kan bara inträffa under nymåne, när solen och månen befinner sig nära sina noder.

VIKTIGT: En solförmörkelse ska ALDRIG observeras utan rätt skydd.

Med dessa produkter kan du på ett säkert och bekvämt sätt observera solförmörkelsen:

1. För nybörjare – Säker visning för alla:

Baader Solar Eclipse Sofi Viewing Glasses Solar Viewer AstroSolar® Omegon Telescope AC 70/400 Solar BackPack AZ Explore Scientific Solar Filter Film Solarix (DIN A4) Baader AstroSolar® Filter Film (20 x 29 cm)

2. För teleskopägare:

Omegon solfilter i olika storlekar APM Herschel Wedge 2″ FastLock                Explore Scientific Sun Catcher Solar Filter

3. För observatörer med kikare:

ASBF Filter från Baader Planetarium

4. Smarta teleskop för solen:

 

Smart Telescope Hestia Solar Pack Smart Telescope Hestia Ultimate Pack

 

Sätt igång nu
Den återstående tiden tills solförmörkelsen passerar springer förbi snabbare än du tror! Skaffa din utrustning i tid för att vara optimalt förberedd. Har du frågor om rätt utrustning? Vårt team ger dig gärna råd.

Tips: Testa din utrustning innan den stora dagen. Då kan du njuta av solförmörkelsen utan stress.

Ha kul!

Spektakulär planetparad: Sex planeter i rad!

February 12 2025, Marcus Schenk

Har du redan beundrat planeterna på himlen? Om inte, är det hög tid! Just nu kan du bevittna en sällsynt kosmisk föreställning: sex planeter i vårt solsystem är nästan perfekt uppradade. En sådan konstellation är inte vanlig – och nästa jämförbara händelse kommer inte att inträffa förrän år 2040. Så fram med teleskopet!

När och var kan man se planeterna?

Den bästa tiden för observation är mellan 18:30 och 21:00 (CET).

Venus, Mars, Jupiter och Saturnus lyser tillräckligt starkt för att kunna ses med blotta ögat. För att se Uranus och Neptunus behövs dock ett teleskop eller åtminstone en bra kikare.

Dessa planeter är uppradade

Venus: Den klarast lysande av dem alla, lätt att hitta i sydväst. Synlig fram till mitten av mars.

Jupiter: Efter skymningen framträder vår största planet tydligt på den södra himlen och är det ljusstarkaste objektet efter Venus och månen.

Mars: Kan ses i sydost som en tydlig röd prick. Under månadens gång blir den allt ljusstarkare och når en magnitud på noll den 11 mars. Då kommer Mars att vara lika ljus som de ljusaste stjärnorna.

Saturnus: Fortfarande synlig, men sjunker alltmer mot den västra horisonten. Ju fler dagar som går, desto mer försvinner den i skymningsljuset. “Ringarnas herre” är bäst att observera fram till slutet av februari.

Uranus & Neptunus: Uranus (mellan Oxen och Väduren) kommer att vara synlig fram till mitten av april, medan Neptunus (mellan Venus och Saturnus) försvinner redan i mitten av februari.

Teleskop, kikare eller stjärnkikarglasögon samt andra tillbehör för dina observationer hittar du förstås hos oss. Ta en titt på vårt sortiment! Tack vare vår snabba leverans kommer lagerförda produkter att vara hos dig inom några dagar.

Infografik: Astrohighlights för vintern 2024/2025

December 2 2024, Marcus Schenk

Vintern 2024/2025 bjuder på många spektakulära himlafenomen. Till exempel två planetoppositioner och en ockultation av planeten Saturnus av månen. Men det är naturligtvis inte allt.

Vilka himlafenomen får du absolut inte missa? Ta reda på allt detta och mer i vår nya infografik som lyfter fram de mest spektakulära Astrohighlights för vintern.

Trevlig stjärnskådning!

December

4 december: Månen möter Venus
På kvällen den 4 december bjuder himlen på en särskilt lysande föreställning. Under skymningen möts den smala månskäran och den strålande planeten Venus strax ovanför den sydvästra horisonten. Månen kommer att visa sig som en extremt tunn skära, då det bara har gått tre dagar sedan nymånen. Venus lyser cirka 4,5 grader ovanför månen och är lätt att se med blotta ögat. Detta fenomen är ett perfekt tillfälle för en stämningsfull bild, särskilt under den tidiga skymningen.

7 december: Jupiter i opposition
Från början av december kommer Jupiter, den största planeten i vårt solsystem, att vara i opposition till solen. Det innebär att den är synlig hela natten och redan under den tidiga kvällsskymningen dyker upp ovanför horisonten. Efter månen och Venus är Jupiter det ljusstarkaste himlafenomenet på natthimlen. Jämför dess ljusstyrka med de ljusaste stjärnorna: Jupiter överglänser dem alla och framstår därför som mycket framträdande.

8 december: Månen möter Saturnus
Vid mörkrets inbrott den 8 december står månen och Saturnus högt på natthimlen. Båda himlakropparna befinner sig i stjärnbilden Vattumannen, som är svår att känna igen på grund av sina svaga stjärnor. Samtidigt lyser planeten Venus klart i sydväst.

14 december: Geminiderna – meteorsvärm
Natten till den 14 december når Geminiderna sitt maximum. Denna meteorsvärm tycks komma från stjärnbilden Tvillingarna och anses ofta vara årets kraftigaste. Den teoretiska frekvensen är cirka 120 meteorer per timme, men i praktiken ser vi färre. I år stör dessutom fullmånen, vilket gör att endast de ljusaste meteorerna är synliga. Trots detta är det väl värt att gå ut och kanske få syn på en särskilt ljusstark meteor.

17 december: Månen möter Mars
Den 17 december befinner sig den avtagande månen och planeten Mars på ett avstånd av cirka 5 grader från varandra. Den röda planeten och den svagt lysande månskäran skapar tillsammans en fascinerande syn.

25 december: Månen möter Spica
Under de tidiga morgontimmarna den 25 december närmar sig månen stjärnan Spica, huvudstjärnan i stjärnbilden Jungfrun. Denna stjärnbild är typisk för vårhimlen, och Spica kommer att stiga allt högre under vinterns lopp. Ett fint tillfälle att ställa väckarklockan lite tidigare!

Januari

3 januari: Månen möter Venus
Under de tidiga kvällstimmarna den 3 januari kan vi återigen se en möte mellan den tunna månskäran och planeten Venus. Särskilt i skymningen utstrålar detta himlafenomen en oöverträffad skönhet. Den som tittar noga kan även upptäcka planeten Saturnus, som lyser mycket svagare och befinner sig ovanför Venus.

4 januari: Månen ockulterar Saturnus
Den 4 januari väntar oss ett sällsynt himlafenomen: Månen kommer att ockultera planeten Saturnus. Klockan 18:34 CET försvinner Saturnus bakom månens mörka sida, som om någon släcker ett ljus. Klockan 19:36 CET dyker Saturnus upp igen på månens andra sida. Börja observera några minuter innan Saturnus försvinner för att få hela upplevelsen. Ett måste för alla astronomiälskare!

9 januari: Gyllene handtaget
Den 9 januari visar sig ett speciellt ljusfenomen på månen: det så kallade “Gyllene handtaget”. Detta är inget spår från en astronaut, utan ett fascinerande ljusspel. Fenomenet uppstår när månen är 83 % belyst, cirka 10 dagar efter nymånen. Den uppstigande solen lyser upp bergstopparna i Jurabergen medan dalen fortfarande ligger i mörker, vilket skapar intrycket av ett gyllene handtag. Från och med cirka klockan 17 CET är det väl värt att titta genom ett teleskop för att njuta av denna unika syn.

13 januari: Månen möter Mars
På kvällen den 13 januari möts månen och Mars, som då lyser i stjärnbilden Tvillingarna. Kvällen är en bra tid för observation, men det finns en ännu bättre tidpunkt: de tidiga morgontimmarna. Varför observera på morgonen? För att månen under natten smyger närmare Mars och kommer så nära som 0,2 grader.

16 januari: Mars i opposition
Den 16 januari står planeten Mars i opposition och är synlig högt på natthimlen hela natten. Planetens diameter kommer att vara cirka 14,5 bågsekunder. Tillsammans med de ljusstarka stjärnorna Castor och Pollux i stjärnbilden Tvillingarna bildar Mars en framträdande triangel. På ett avstånd av 96 miljoner kilometer är Mars bara fem ljusminuter från jorden – ett fantastiskt tillfälle att observera den röda planeten genom ett teleskop.

17 januari: Saturnus möter Venus
I kvällsskymningen den 17 januari kommer Saturnus och Venus att närma sig varandra på ett avstånd av cirka 2 grader. Denna konstellation är inte bara en visuell njutning utan ger också möjlighet att enkelt jämföra de två planeternas ljusstyrka. Venus lyser 194 gånger starkare än Saturnus. Ett fantastiskt tillfälle att observera båda planeterna under skymningen.

Februari

1 februari: Månen möter Saturnus och Venus
Den smala, tilltagande månskäran rör sig ikväll mellan de två planeterna Saturnus och Venus. En imponerande syn som är särskilt vacker i skymningen. Detta himlafenomen ger en utmärkt möjlighet för en stämningsfull bild: månskäran inramad av två planeter – en fröjd för ögat.

6 februari: Månen möter Jupiter och Plejaderna
Den 6 februari fortsätter månen sin bana längs ekliptikan och når den välkända öppna stjärnhopen Plejaderna. Denna stjärnhop, även kallad “Sjustjärnorna”, ligger i stjärnbilden Oxen och bildar tillsammans med den strålande planeten Jupiter en magnifik himmelsvy. När månen fortsätter sin resa passerar den regelbundet genom den så kallade “Gyllene porten i ekliptikan”, vars pelare utgörs av Plejaderna och stjärnhopen Hyaderna. En fantastisk syn som visar månens vandring i samspel med stjärnor och planeter.

9 februari: Månen möter Mars
Den 9 februari möts månen och den röda planeten Mars igen och kommer så nära som 0,5 grader. Detta är ett imponerande skådespel som kan ses under kvällstimmarna. Missa inte detta tillfälle, eftersom avståndet mellan de två är exceptionellt litet.

12 februari: Månen möter Regulus
Den 12 februari rör sig månen genom stjärnbilden Lejonet och närmar sig Regulus, Lejonets ljusstarkaste stjärna. Regulus är en av de ljusstarkaste stjärnorna på vinterhimlen och ger, tillsammans med månen, en försmak av de kommande vårstjärnbilderna. Även om det fortfarande kan vara kallt, visar himlen att våren inte är långt borta.

17 februari: Månen möter Spica
Den 17 februari närmar sig månen Spica, den ljusstarkaste stjärnan i Jungfrun. Spica är en av vårens ljusstarkaste stjärnor och står på natten den 17 februari fortfarande ganska lågt på horisonten. Men under nattens gång stiger Spica högre och kan observeras tillsammans med den lysande månskäran. Ett vackert tillfälle att åter bekanta sig med vårens stjärnbilder.