Mer än 7500 artiklar i lager klara för leverans
Bästa-pris-garanti
Din partner inom astronomi
Magasin > Tillämpning > Observation > Deep-sky-landsbygd > NGC 6210, sköldpaddan
Tillämpning

NGC 6210, sköldpaddan

Den lilla, ljusa planetariska nebulosan NGC 6210 i Herkules är ung, visar strukturer och till och med en ljus blågrön färg!

Den planetariska nebulosan NGC 6210 i stjärnbilden Herkules tagen med en 9,25 tums Celestron med 2× telekonverter. Carsten Dosche Den planetariska nebulosan NGC 6210 i stjärnbilden Herkules tagen med en 9,25 tums Celestron med 2× telekonverter. Carsten Dosche
Teckning av NGC 6210 med ett 66 cm Newton-teleskop vid 837x förstoring. Uwe Glahn Teckning av NGC 6210 med ett 66 cm Newton-teleskop vid 837x förstoring. Uwe Glahn

NGC 6210 är en mycket liten (0,3×0,3 bågminuter) men förhållandevis ljusstark (8,8 m) planetarisk nebulosa i stjärnbilden Herkules. Den upptäcktes 1825 av den tyske astronomen Friedrich Georg Wilhelm Struve. Dess avstånd uppskattas till cirka 6 200 ljusår, med en utsträckning på ungefär 0,5 ljusår. Åldern på cirka 2 000 år gör den till en relativt ung planetarisk nebulosa. Den har många skiktstrukturer och strålar. Teleskop avslöjar en blågrön färgton, som orsakas av nebulosans höga ytljusstyrka. Det gör höga förstoringsgrader idealiska. För att lokalisera den, panorera en kikare eller teleskop från β Herculis ungefär 4° mot nordost. Nebulosan ligger nära tre ljusa stjärnor, som kan användas för identifiering.

Klart blågrön

NGC 6210 fotograferad av rymdteleskopet Hubble. ESA/Hubble och NASA NGC 6210 fotograferad av rymdteleskopet Hubble. ESA/Hubble och NASA

Redan i kikare framträder nebulosan som en svag 9:e magnitudens stjärna. I teleskop med 10 cm öppning och en förstoring under 50x får den stjärnliknande bilden en klar blågrön nyans. Vid 80 till 100x förstoring syns en diffus, oregelbundet formad blågrön skiva utan struktur.

Från cirka 12 cm öppning och med 250x förstoring framträder ett ljusare centrum samt en ringliknande, markerad form med en diffus kant. Under goda förhållanden bör det vara möjligt att urskilja den centrala stjärnan i teleskop med minst 30 cm öppning. Ännu större teleskop med över 40 cm öppning visar också två svaga förlängningar (jets) vid nebulosans ändar.

Simmande sköldpadda

De bortstötta gasmolnen lyser intensivt i en blågrön nyans på grund av de dominerande spektrallinjerna från enkelt (blått) och dubbelt (grönt) joniserat syre. Högupplösta bilder från Hubbleteleskopet visar den centrala stjärnan när den skjuter ut fyra strålar av mycket het gas in i det äldre och därmed kallare gashöljet. Eftersom nebulosan är oval och de fyra strålarna sticker ut som små "ben" från gashöljet, liknar nebulosan en simmande vattensköldpadda. Detta har gett NGC 6210 benämningen "Sköldpaddan" och på engelska "Turtle in Space".

Sökkarta för NGC 6210 i stjärnbilden Herkules. J. Scholten Sökkarta för NGC 6210 i stjärnbilden Herkules. J. Scholten

Författare: Michael Feiler / Licens: Oculum-Verlag GmbH