Reproduktion av ett astrolabium, tillverkat av Diya al Din Muhammad år 1647.
Ett original av detta astrolabium förvaras omsorgsfullt på Adler Planetarium and Astronomy Museum (Chicago).
Nästan alla beskrivningar på detta astrolabium är på arabiska (översättningar finns i bruksanvisningen).
Ett astrolabium är en mycket gammal astronomisk dator för att lösa problem som rör tiden (vad är klockan), solens och stjärnornas position.
Astrolabier används för att avbilda himlen på en viss plats vid en given tidpunkt.
Detta görs genom att himlen avbildas på astrolabiumets yta.
För att använda ett astrolabium riktar man in de rörliga delarna efter ett visst datum och en viss tidpunkt. När det väl är inställt visas en stor del av himlen (både synlig och osynlig) på instrumentets yta.
En typisk användning av astrolabiet är att bestämma tiden på dagen eller natten, att bestämma tiden för himmelska fenomen som soluppgångar och solnedgångar och som ett praktiskt hjälpmedel för att beräkna stjärnors positioner.
Det typiska astrolabiet var inte ett navigationsinstrument, även om ett instrument som kallades sjöfartsastrolabium var mycket utbrett under renässansen.
Astrolabiumets historia börjar för mer än 2000 år sedan.
Lagarna för astrolabiumprojektion (stereografisk) var redan kända 150 f.Kr. och exakta astrolabier tillverkades redan före 400 e.Kr.
Astrolabiet utvecklades i den islamiska världen under 800-talet och introducerades i Europa i början av 1100-talet från det islamiska Spanien (al-Andalus).
Fram till omkring 1650 var det det vanligaste astronomiska instrumentet, tills det ersattes av mer exakta instrument.
Himmelskartan på detta astrolabium är från 2000-talet och astrolabiet är fullt fungerande.
Kärleken till detaljer, det historiska intresset och skönheten i formerna utmärker detta mycket vackra astrolabium. Det levereras komplett med en träsockel och en bruksanvisning.
