Astronomi med kikare
Teleskop eller kikare? Varför inte båda? Vissa objekt är ett ännu större nöje att se genom en kikare, och du är alltid snabbare med den.
Jacka på, kikare i handen, ut och skåda stjärnorna. Tidsåtgång: två minuter. Med teleskop går det snarare åt 30 minuter. Minst. Tidsmässigt vinner kikaren alltid och varje stund används till astronomi. Hur låter det?
Kikare underskattas ofta som astronomiskt instrument. Ändå kan de ge vackra observationsupplevelser, oavsett om du använder dem i din trädgård när molnen spricker upp eller under en observationsnatt på en bergstopp.
I den här artikeln kommer du att lära dig:
- varför en kikare är ett utmärkt komplement till ett teleskop
- vad du kan observera på himlen med den
- vilka kikare som är särskilt lämpliga för astronomi?
- konkreta rekommendationer för allround-astrokikare.
- vilka kikare som (nästan) kan ersätta ett teleskop?
Fyra anledningar till att kikare ibland kan vara bättre
Teleskop och kikare har sina egna styrkor och svagheter. Ingen av dem kan ersätta den andra. Men de kompletterar varandra perfekt!
1. Ett teleskop för jackfickan
Till skillnad från ett teleskop är en kikare liten och får plats i vilket bagage som helst. Detta är en fördel när du reser, du kanske inte alltid känner för att packa hela bagageutrymmet fullt av astronomisk utrustning.
2. Större synfält på himlen
Med ett synfält på 5–6° kan du använda kikaren för att på ett avslappnat sätt fånga stora objekt på himlen, med omgivning. Med teleskop, även med 2-tums okular, begränsas synfältet till drygt 2° – mindre än hälften! Detta innebär att stjärnhopar som Plejaderna och Hyaderna förblir ett mål som du bara kan njuta fullt ut av i kikare.
3. Orientera dig utan att stå på huvudet
Särskilt i början av vår astrokarriär tenderar vi att glömma att vi ser en uppochnedvänd eller sidoinverterad bild i okularet. Detta kan skapa förvirring när vi tittar uppåt med en stjärnkarta i handen. Kikaren visar himlen upprätt och sidokorrekt och hjälper till med orienteringen – en trogen följeslagare för observationskvällen på din favoritplats.
4. Två ögon ser mer
Att använda båda ögonen för observation är underbart avkopplande. Det finns ingen anledning att blinka eller täcka det ena ögat, bildintrycket är naturligt och levande. Detaljer uppfattas bättre eftersom det ena ögat kan kompensera för det andra ögats avbildningsfel, vilket ger bättre synskärpa och högre upplösning.
Var når kikaren sina gränser? På planeter kan inga detaljer urskiljas, de blir alldeles för små. Planeter eller kratrar på månen är teleskopens domän. Här behöver du mycket förstoring för att kunna se detaljer. Och för ljussvaga Deep-Sky-objekt som är beroende av ljusinsamlingsförmågan hos stora objektiv har teleskopet också en fördel. Men ljusstarka Deep-Sky-objekt kan se riktigt bra ut i kikare!
Dessa mål väntar på dig
Det finns mer än hundra objekt på stjärnhimlen som du med fördel kan observera med kikare. Öppna stjärnhopar, ljusa nebulosor och vissa galaxer är underbara observationsobjekt. Att ströva längs Vintergatan med kikare en ljummen sommarnatt är en av de mest tillfredsställande sysselsättningar man kan tänka sig. Det finns också många dubbelstjärnor som lämpar sig för kikare. Ett stativ hjälper till att stabilisera bilden och separera de två komponenterna.
Överallt där du inte behöver hög förstoring eller stor objektivdiameter är det värt att testa med kikare. Några exempel?
Plejaderna med wow-effekt
Den ljusa stjärnhopen Plejaderna är tydligt synlig med blotta ögat och en magnifik syn i kikare med 10x förstoring. Dussintals glittrande stjärnor inramade av de ljusa huvudstjärnornas delikata blå nyanser. Om du vill entusiasmera någon för astronomi, låt dem se Plejaderna i kikare. Det finns förmodligen inget annat objekt med liknande "wow-effekt".
Den himmelska krubban
Stjärnhopen M44, som ligger cirka 610 ljusår bort, har de vackert klingande namnen Praesepe, himmelska krubban eller bikupan. I själva verket är det den näst ljusaste stjärnhopen efter Plejaderna och är en av stjärnhoparna närmast jorden. I mörka områden kan Praesepe ses med blotta ögat, men det är först i kikare som stjärnhopen kan upplösas i enskilda stjärnor.
Dubbelstjärnan Mizar och Alkor
Den mest kända dubbelstjärnan på natthimlen finns i Karlavagnens stjärnbild. Sikta på skaftets mellersta stjärna och dess följeslagare Alkor kommer att synas. Dessa bägge stjärnor kan lätt separeras med kikare. Med en 20x80-kikare kommer du upptäcka något överraskande: Mizar är ett eget dubbelstjärnesystem. Placerad på ett stativ kan du se den andra komponenten.
Regulus i Lejonet
Regulus, huvudstjärnan i stjärnbilden Lejonet, är lite mer utmanande. Visste du att den är en dubbelstjärna? Du kan observera den med din kikare. Regulus som är ungefär 3,5 gånger större än solen är en blåvit stjärna med en yttemperatur på 12 000 Kelvin. Gasklotet, som ligger 77 ljusår bort, roterar kring sin egen axel på bara 15 timmar, varför den är tydligt tillplattad. På ett avstånd av 175 bågsekunder finner vi en orangefärgad följeslagare av 8:e magnituden som kan ses med en 10x50-kikare.
Fler observationsobjekt finns här:
Vilka kikare är lämpliga för astronomi – och varför
Många hushåll har en kikare någonstans. Om du har en är det en utmärkt startpunkt. Med den kan du komma i gång redan i kväll, och du kommer definitivt att se mer än med blotta ögat!
Ändå är förstås inte alla kikare lika bra för att titta på himlen. Vilka egenskaper gör då en kikare lämpad för astronomi?
Endast för mörka himlar: Den klassiska 7x50
De klassiska 7x50-kikarna med porroprisma är mycket populära. Kikare av den här konstruktionen är skrymmande och inte alltid lätta, men de är ändå enkla att använda handsfree och den mindre förstoringen håller bilden stadig. För astronomi lämpar sig kikaren dock bara i begränsad utsträckning, eftersom det kräver en riktigt mörk himmel. Varför är det så?
Större objektivdiameter: Samlar in mer ljus för en ljusare bild
Den perfekta astrokikaren är en kompromiss mellan motstridiga krav. För det första har vi objektivdiametern, dvs. diametern på de främre linserna. På kikare är detta den andra siffran: 50 mm i fallet med vår 7x50. Större objektivdiameter innebär att mer ljus samlas in, du ser fler stjärnor och svagare objekt. Det är en bra början. Var finns haken?
Ljuset måste hitta sin väg in i ögat
När frontlinsens diameter ökar, ökar också utgångspupillen. Detta är den lilla ljusskiva som du kan se i okularet när du riktar kikaren mot ett jämnt belyst område som till exempel en mulen himmel. Denna utgångspupill bör inte vara större än ögats öppning, annars kommer ljus att blockeras och dina egna pupiller kommer inte släppa in allt utgående ljus, följaktligen kommer du inte att kunna utnyttja kikarens objektivdiameter fullt ut. Vem vill bära omkring på en 50 mm kikare och bara kunna nyttja 40 mm? Ännu mer oangenäm är den andra effekten av stora utgångspupiller: att himlen blir ljusare, svaga stjärnor och nebulosor försvinner. Av denna anledning kräver vår 7x50 med sina drygt 7 mm utgångspupiller en riktigt mörk himmel.
Den perfekta astrokikaren för allroundbruk
Kombinationen av objektivdiameter och förstoring är nyckeln
Hur kan man göra utgångspupillen mindre? Genom att öka förstoringen, den första siffran på kikaren. Med en 10x50, dvs. en förstoring på 10x, minskar utgångspupillens storlek till mer användbara 5 mm. Detta är vettigt också av en annan anledning, ögonpupillens öppning är begränsad och minskar kontinuerligt med åldern. För de flesta människor bör utgångspupillen därför inte överstiga 5 mm
Höga förstoringar endast med stativ
En förstoring på 10x kan fortfarande användas handsfree, men objektivet är inte lika lätt att hålla stadigt som en 7x; minsta lilla skakning i handen märks som ostadighet i bilden. Mer än 10x är troligen inte möjligt för de flesta frihandsobservatörer, detaljförbättringen upphävs av bildens ostadighet. Det är här som en adapter som gör det möjligt att placera kikaren på ett fotostativ kommer väl till pass.
Hur man tar reda på synfältet
Varje kikare täcker ett visst synfält som bestäms av den optiska konstruktionen. Ju större synfältet är, desto mer av himlen kan du se genom okularet. Synfältet anges i meter på ett avstånd av tusen meter, till exempel 124 m synfält på ett avstånd av 1 000 m. För teleskop kallas denna vinkel för "synfält" och anges i grader, vilket är ett bättre sätt att mäta på. Omvandlingen är inget problem: För att göra detta dividerar du synfältet i meter på 1 000 meters avstånd med faktorn 17,5, eftersom 1° motsvarar 17,5 meter på 1 000 meters avstånd. Kikaren med 124 meter synfält på 1 000 meters avstånd i vårt exempel täcker alltså ett fält på drygt 7° på himlen, vilket är ett utmärkt värde!
Andra egenskaper som gör en bra kikare
Förutom synfältet finns det andra viktiga kvalitetskriterier som skiljer bra från medelmåttiga kikare. Ljusgenomsläpplighet, färgaberration och skärpa i bildkanten har stor betydelse för hur nöjd du kommer att bli med din observation – och för vad du faktiskt får se i okularet i slutändan. Om du känner till dessa kriterier kan du snabbt hitta rätt kikare!
Tre kikare för drömlika astrokvällar
Utöver de egenskaper som nämnts ovan kan vi ge dig ett par mycket konkreta rekommendationer på vägen. Bestäm dig för om du vill ha en allroundkikare som lämpar sig bra för astronomiska ändamål eller om du vill ha en kikare med tydlig inriktning på astronomi – i så fall bör du planera in en stativadapter och ett fotostativ.
42 mm takprismakikare: Den allsidiga astrokikaren
Med en 8x42 takprismakikare har du en fantastisk allround astrokikare som är kompakt, lätt att transportera och hålla i och som tack vare den måttliga förstoringen inte är särskilt känslig för bildoskärpa. Med sina drygt 5 mm håller sig utgångspupillen inom ett användbart område även under upplysta förortshimlar. Vårt bästa tips om du också vill använda kikaren för naturobservation.
Takprisma-designen gör kikaren så kompakt och lätt att du kan våga dig på en förstoring upp till 10x. Helst ska du prova kikaren innan du köper den för att se om du fortfarande kan hålla den förstoringen stadigt. Utgångspupillen sjunker till drygt 4 mm och du kan se fler detaljer, till exempel på månen.
En expert för mörka himlar är 8x56, den samlar in nästan dubbelt så mycket ljus som en 8x42. Utgångspupillen växer till 7 mm.
50 mm porrokikare: Ett "powerhouse" för stjärnskådning
10x50 porrokikare är riktiga "powerhouses". På grund av den högre förstoringen och vikten är de inte lika lätta att hålla stadigt som en 8x42-kikare med takprisma. Med ett stativ eller stöd för kikaren kan de visa en mängd detaljer i stjärnhopar som Plejaderna och Praesepe. Utgångspupillen är 5 mm, så en förortshimmel är inget problem här heller.
Med en 12x50 porrokikare kan du se ännu fler detaljer, men här är det knappast meningsfullt att försöka observera på fri hand. Utgångspupillen sjunker till drygt 4 mm, upplösningen och detaljrikedomen är enorm. Se till att ta med dig en stativadapter och ett stativ i väskan, annars kommer bilden att bli så oskarp att upplevelsen förstörs!
En ytterligare ökning av upplösningen uppnås med stora astronomiska kikare. Här observerar du alltid med stativ; vissa kikare har en 45° eller 90° bildvinkel och lämpar sig även för observationer nära zenit.
Stora kikare: Det ultimata inom kikarastronomi
Kikare med 70 mm objektivdiameter eller mer samlar in riktigt mycket ljus, en 70 mm kikare nästan dubbelt så mycket som en kikare med 50 mm objektivdiameter. Den stora objektivdiametern har en annan fördel: en högre upplösningsförmåga. Detta är till exempel till hjälp vid observation av dubbelstjärnor.
Stora kikare har en mycket högre förstoring än allroundkikare, förstoringar på 15x eller 20x är vanliga och hjälper till att hålla utgångspupillen i schack. En 15x70 stor kikare har en utgångspupill på 4,6 mm, inte mycket större än en 10x42 allroundkikare med 4,2 mm. Detta innebär att dessa kikare kan användas även under ljusare himmel.
Kikare med hög förstoring bör du alltid använda med stativ, så att detaljrikedomen verkligen kan uppfattas och inte gå förlorad på grund av att bilden är ostadig. En adapter är integrerad i de flesta stora kikare eller kan eftermonteras, för lättare kikare räcker det med ett fotostativ. För tunga kikare rekommenderar vi ett stabilt stativ med ett videohuvud eller ännu bättre med en gaffelmontering.
Förenklar observation av objekt nära zenit: Vinklat okular för amatörastronomer
Med en allroundkikare eller kompaktkikare, stativadapter och fotostativ är du väl rustad för en safari på natthimlen. Bilden är stabil och kristallklar, en ren glädje. Åtminstone så länge dina mål inte är alltför högt ställda. För då märker du snart att titta uppåt mot zenit med kikare är allt annat än komfortabelt. En bekväm hållning är lika viktig för observationen som bra optik. Om du observerar på ett avslappnat sätt upptäcker du helt enkelt mer.
Lösningen på detta problem är kikare med 45° eller 90° vinklade okular. Sådana stora kikare, som möjliggör finjusteringar och som vilar på ett tungt trebent stativ och med en stabil gaffelmontering, är i en klass för sig för avslappnad observation med bägge ögonen. Himlen är obegränsad från horisont till zenit, förstoringar från 20x till 40x visar en värld full av detaljer. Dessa instrument är dock inte något för västfickan och är i paritet med teleskop när det gäller transport och pris. Det är inte förvånande att sådana stora kikare för vissa observatörer till och med kan ersätta teleskopet!
Checklista: Sju punkter att tänka på
Är du redo att börja njuta av astronomi med kikare? Med vår checklista är du på den säkra sidan när du väljer kikare:
- Objektivdiameter: För frihandsobservation 42–50 mm, med fotostativ 70–80 mm, med stabil gaffelmontering upp till 100 mm.
- Förstoring: För frihandsobservation 8x till 10x, högre förstoring med stativ, med stor kikare upp till 40x.
- Utgångspupill 4–5 mm, för mörka himlar upp till 7 mm *
- Största möjliga synfält (idealet är 6° eller mer) **
- Högkvalitativ beläggning av linser och prismor för maximal ljusgenomsläpplighet.
- Gänga för stativadapter tillgänglig
- 45° eller ännu hellre 90° vinklat okular för avslappnad observation med större kikare
* Utgångspupill = objektivdiameter/förstoring, för en 10x50 blir detta 50/10 = 5 mm
** Dividera synfältet på 1000 meters avstånd, mätt i meter, med 17,5 för att erhålla synfältet i grader °
Du har stjärnhimlen i din hand
Som astroentusiaster skulle vi helst inte syssla med någonting annat. Det behöver inte alltid vara en hel observationsnatt – bara en blick på kvällshimlen håller liv i vår passion. Det är här som en bra kikare är ett utmärkt komplement till ditt teleskop. Snabbt till hands, ingen hopsättning krävs, och du får ett fantastiskt synfält utan att du behöver krumbukta och stå på huvudet och utan krångel med spegelvända bilder. Kort sagt: Du har stjärnhimlen i din hand!
Mer information om hopsättning, val och skötsel av kikare hittar du i vår kikarsektion
Kikarvandringar på stjärnhimlen för alla årstider
Är du inte säker på vilken kikare som är passar för dig? Fråga våra rådgivare – de är aktiva kikarobservatörer och hjälper dig gärna!